Historia · Utseende · Användning · Avel · Foder · Sjukdomar · Förening

Shirehästen - Sjukdomar

Det finns en del sjukdomar som dyker upp oftare hos de grova, tunga hästtyperna än hos andra lättare, ädlare hästtyper. För dig som handskas med Shirehästen, kan det därför vara bra att känna till dessa, så att du förebygga och på så sätt få en frisk och stark häst.

 

Fång

Då Shirehästen är av typen kallblod, kan den ha lätt för att få fång vid kraftigt foderbyte. Därför är det extra viktigt att du byter foder successivt och tar tid på dig att vänja hästen för det nya fodret.

Fång är en förgiftning i hästen, orsakad av rubbningar i tarmfloran. Detta leder till att lamellhornets produktion rubbas i hoven och sambandet mellan lamelläderhuden och hornkapseln försvagas. Om detta försvagas mycket kommer hovbenet att rotera eller sänkas i hornkapseln.

Fång finns som utfodringsfång, förlossningsfång och överbelastningsfång, men det är framför allt utfodringsfång som Shirehästen kan råka ut för. Dock är det vanligt att efterbörden på ett Shiresto inte kommer ut av sig själv efter en fölning. I dessa lägen behövs en veterinär kontaktas som ger stoet hormoner så att efterbörden verkligen stöts ut. Om inte detta sker, finns det stor risk för fång.  

Tecken på fång är att hästen blir ovillig att röra sig, den får hög feber, hälta, andas häftigt och försöker att avlasta frambenen. Fång sätter sig ofta på alla 4 benen, men eftersom frambenen bär mest av hästens kroppsvikt, så försöker hästen avlasta dessa. Detta gör den genom att sätta bakbenen under sig och effekten blir då att frambenen skjuts något framåt. Hästen blir väldigt öm under hoven, speciellt framför strålspetsen. När hästen rör sig, sätter den ner trakterna först och rullar över på tån. Detta medför att en fånghästs hov inte slits lika mycket i tån som hos vanliga hästar och du behöver verka tån mycket oftare för att underlätta hästens gång.

Under läkningen är det viktigt att hästen står mjukt på exempelvis spån eller sand. Om hästen är mycket öm i sina sulor, kan du fästa skumgummi under hovarna och sedan linda hoven, för att få så mjukt som möjligt. Själva läkningen kan ta upp till ett år och om du inte har ett allt för allvarligt fall blir hästen helt återställd.

För att förebygga fång kan exempelvis torkade brännässlor ges. Dessa gör blodet mera lättflytande och får det att cirkulera ända ut i de yttersta blodkärlen i hovarna. Om sjukdomen ändå dyker upp, är det omgående kontakt med veterinär som gäller. Se till att ta bort det foder som har orsakat förgiftningen. Ta inte bort maten helt, utan byt ut den mot något som är fattigt på protein och socker, till exempel halm och ta bort saltstenen. Efter veterinärens akuta behandling kan jag tipsa om örten djälvulsklo, vilket har en inflammationshämmande egenskap och hjälper hästen att läka fången.

Om du har en individ som har stor riks för att få fång, är det bra om du undviker foder med socker i, exempelvis äpplen, då ämnen i sockret kan utlösa denna sjukdom.

Mugg och rasp

Mugg är ett samlingsnamn för olika eksemliknande inflammationer i karleden, mellan ballarna och en bit upp på kotorna. Om muggen sträcker sig upp på skenans baksida kallas den rasp. Första tecknet på mugg är rodnad och små sår. Huden blir därefter svullen och öm samt avsöndrar en vätska som torkar till sårskorpor, så kallade krustor. Det kan uppstå hudsprickor och en långt gången mugg luktar väldigt illa med en sötaktig lukt. Så småningom förtjockas huden och vid läkning bildas tvärgående valkar i själva huden.

Muggen trivs där underlaget, det vill säga hagen eller boxen, är mycket fuktigt, lerigt eller kallt. Mugg kan även bero på en nedärvd svaghet i karledens hud. Om det blir en hudförändring i karleden, blir ofta detta en bra inkörsport för muggen i och med att olika mikroorganismer får fäste. Det är vanligt att svampinfektioner eller skabb blir en följd av mugg. Vid kraftig infektion uppstår ofta en inflammation i lymfkärlen i nedre delen av benet, vilket resulterar i en svullnad som kallas för lymfangit. Mugg kan bli en kronisk åkomma, som återkommer då och då oftast beroende på årstid.

Hästar med vita ben är mer utsatta än andra hästar, samt hästar med kontaktallergi som är överkänsliga mot exempelvis spån och andra strömedel. Då Shirehästen har rikligt med hovskägg, är mugg vanligt förekommande bland Shirehästar. 

Det bästa är om du kan förebygga genom att hålla rent i hovskägg och försöka ha torrt och fint i hagarna och i boxen. Men om muggen ändå bryter ut, är det bäst att behandla den i ett så tidigt stadium som möjligt. Kontrollera därför hästens ben dagligen genom att känna med fingertopparna i hästens karled. Karlederna ska kännas mjuka inne vid huden. Om de inte är det, massera in lite fet salva, exempelvis Helosansalva.

Om du känner en början till krusta, tvätta rent med tvål och ljummet vatten. Låt torka och massera sedan in en fet salva några gånger per dag. Om detta inte hjälper, kan en salva innehållande cortison vara bra. Om huden är fuktig och varig kan ett desinficerande omslag användas. Använd i detta fall även en salva som torkar ut huden, exempelvis zinkpasta.

Om detta inte hjälper eller om du misstänker en bakterieinfektion, ska du kontakta veterinär för att få en salva med antibiotika. Om muggen är kraftig kan du behöva klippa bort hovskägget för att underlätta rengöring, men försök att undvika detta in i det längsta, då hovskägget även har en skyddande effekt mot smuts.

Det är viktigt att hålla benen rena när hästen har mugg. När du tar in hästen på kvällen, ta endast bort den värsta smutsen direkt. Låt benen och smutsen torka innan du försiktigt borstar bort den med en mjuk borste. Är det svårt att få benen torra, kan du blåsa med en hårfön. Tänk då på att vänja hästen successivt med ljudet från hårfönen om hästen inte är van med höga ljud.

Förutom ovanstående finns det även en hel del huskurer för just mugg, bland annat att ge hästen alger i förebyggande syfte samt att hälla människourin på de ställen där det finns krustor. I detta fall är det viktigt att personen inte har någon infektion i kroppen, så att hästen inte får ytterligare några infektioner. Jag har själv testat denna kur och fick ett mycket gott resultat.

Hovskabb

Fotskabb är vanligt förekommande bland kallblod, men även andra raser kan få detta. Fotskabb är ett skabbkvalster som kallas för chorioptes bovis. Symtomen är klåda och hudirritation vanligtvis kring svansrot, baktill på juvret och mellan bakbenen. Detta kan leda till håravfall och skorpiga beläggningar.

Ett bra kännetecken på skabb är när en häst står och stampar med något ben eller kliar sig mycket på ett visst ställe. Symtomen kan i lindrigare fall likna mugg, dock med skillnaden att fotskabb sitter högre upp än karleden. Skorv bildas på kotorna och skenbenen, men kan gå upp på benen och liknar då rasp. Sitter skabben vid svansroten, påminner detta mycket om soleksem. Kala fläckar kan visa sig på övriga delar av kroppen såsom buken framför skapet, benen och även på huvudet. Vid svårare fall kan detta ge en otrolig klåda som stör hästen psykiskt, så att denne skaffar sig olater så som vävning alternativt stänger av omvärlden och blir mer eller mindre frånvarande. Om hästen har fått följdsjukdom utav skabben, kan chorioptes bovis visa sig i form av svampinfektioner och mugg.

Kvalstret smittar genom direktkontakt, vistelse i stall och genom borstar som används på flera hästar. Dock är det ovisst hur länge kvalstret överlever utan sitt värddjur, men teorin är att det rör sig mellan ett dygn till 4 veckor beroende på väderleksförhållanden. För dess ägg tar det ca 16 dagar att kläckas. Kvalstrena trivs när det är fuktigt och svalt, så drabbade hästar visar störst symptom på senvintern när det är snö, det vill säga februari-mars och minst symptom under sommaren. Detta är precis tvärt om mot muggen. 

Om någon häst i stallet visar symtom på kvalster, måste alla stallets hästar behandlas, för att du ska få bort detta. Detta då även till synes friska hästar kan vara bärande av kvalsterdjuret. 

För att behandla och få bort detta kvalster, kan du använda dig av Sebacil. Detta är ett receptbelagt medel för hund, svin och får, men fungerar med bra resultat även till häst. Själva behandlingen är väldigt enkel och kan gärna göras 2 gånger per år och du behöver inte klippa bort något hovskägg. Börja med att tvätta hästens ben med exempelvis grönsåpa och ta bort så mycket skorpor som möjligt. Skölj sedan benen noga, så att du får bort all såpa. Grönsåpan är läkande i sig själv, så denna tvätt är inte alls dum. Blanda därefter Sebacil med vatten, ca 50 ml till 25 liter vatten. Detta häller du över de blöta benen. Häll från knä, has och neråt. Var noga med att även hälla i karleden och andra lite gömda ställen. Detta ska inte sköljas ur, utan du låter detta sitta och upprepar proceduren ytterligare 3 gånger med 1-2 veckors mellanrum. Har hästen mycket sår på de drabbade områdena, kan sebacil svida en del.

Om din häst har skabb över hela kroppen, duschar du hästen och häller sedan Sebacil över hela hästen, men är noga med att skydda mule, ögon och skap. Att hästen har skabb över hela kroppen är ganska ovanligt och du behöver alltid rådfråga en veterinär i dessa lägen. 

Då sebacil är ett väldigt starkt medel och med en intensiv lukt, kan vissa hästar reagera starkt mot detta medel. I dessa fall kan en annan kur med fördel användas. 

• Avmaska samtliga hästar i flocken/stallet med ivomec. Detta är receptbelagt och behöver skrivas ut av veterinär. Övriga produkter i behandlingen är receptfria och finns att köpa på apotek.
• Smörj in alla krustor och sår på benen med Salicylsyravaselin. Låt sitta i minst en timma.
• Tvätta benen med Hibiscrub för att ta död på eventuella svampinfektioner som ofta kommer i form av mugg under ett skabbangrepp. Detta steg görs endast på den eller de hästar som visar symtom på skabb och mugg.
• Spraya benen med Frontline Vet spray. En sprayflaska på 250 ml räcker till en shirehäst. (Detta medel är egentligen till hundar, men fungerar bra även till häst). Använd gummihandskar när du behandlar benen, och låt benen vara orörda en dag efter behandlingen innan du borstar eller gör något annat med benen.
  Detta är en behandling som inte svider eller gör ont på hästen.
• Upprepa behandlingen med avmaskning och fronlineVet-sprayningen efter 14 dagar, samt efter ytterligare 14 dagar. Detta görs på samtliga hästar i flocken/stallet.

Tvätta eller frys all utrustning. Vid frysning ska det frysas minst 24 timmar för att skabben ska dö. Tänk även på dina egna stallkläder att de byts/tvättas varje dag så att du inte inte sprider tillbaka dessa djur till stallet eller hästen.

Hornspricka

Det är vanligt att Shirehästen får hornsprickor. Det är en bristing i hornväggen och har olika namn utifrån vart sprickan har uppkommit, samt dess omfattning. Några exempel är bärrandsspricka, kronrandsspricka, tå-, sido- eller traktspricka och genomgående spricka.

Orsaken till hornsprickor är ofta dålig hornkvalitet vilket kan vara ärftligt. Är hoven mycket torr och spröd kan detta lätt ge upphov till sprickor, så försök att fukta hoven så mycket som möjligt med vatten. Därför kan det vara bra att sommartid låta vattnet rinna över vattenkaret vid hästarnas vattenställe, så att det blir som ett litet fotbad.

Orsak till hornsprickor kan även vara felaktig verkning och skoning, felaktig belastning, temperatur och markförhållanden. Hovens hornkvalité kan förbättras med hjälp av kosten, så har du en häst med risk för hornsprickor kan det vara värt att testa foder som ger bättre hovar. Exempel på sådant foder är foderjäst, då det innehåller mycket B-vitamin.

EPSM

EPSM är en muskelsjukdom som drabbar de tyngre kallbloden. Forskare misstänker att upp mot hälften av alla hästar inom denna kategori har denna sjukdom. Hästar med EPSM får ett väldigt annorlunda bakbensmönster. De har väldigt svårt för att rygga och när de antingen skrittar eller ryggar, kan de se ut som kissande hundar. Om du misstänker att din häst har EPSM kan du ta en muskelbiopsi med hjälp av en veterinär. Viktigt att veterinären skriver att detta är just för kontroll av EPSM. Provet sänds till SVA för analys.

Om din häst har EPSM är det viktigt att ge hästen en fet och fiberrik foderstat och du ska försöka undvika stärkelserik mat. Ca 25 % av hästens dagliga fettintag ska komma från olja. Det är även viktigt att en drabbad häst får regelbunden motion. Vissa Shirestuterier fodrar sina hästar som om de skulle ha EPSM, för att vara på den säkra sidan.

Sommareksem

Det finns en allergi som kallas för Sweetitch, vilket även benämns som Sommareksem. Detta är en årstidsbunden kronisk hudinflammation i man och svansrot och orsaken är huvudsakligen en insektsallergi mot bland annat svidknott. Detta kan vara av lindrig till extremt omfattande art. Det finns hästar som har fått avlivas på grund av att de har lidit så mycket.

Då sommareksem gör att hästarna lider, har en mängd olika behandlingsmetoder utvecklats. Det enklaste kan vara att hålla hästen på stall då knotten är mest aktiva, vilket är under vindstilla morgnar och sena kvällar. Eksemtäcke hindrar knotten att angripa hästen och det finns olika insektsmedel samt invärtes och utvärtes preparat. Ett av dessa är bland annat Nylanders hästsalva och för att förebygga sommareksem kan MSN ges, vilket är en svavelprodukt.  

Fästingar

Fästingen är ett blodsugande litet kvalsterdjur som tillhör spindeldjuren. Den lever i ca 3-6 år och passerar 4 stadier under sin livstid; ägg, larv, nymf och vuxen. Mellan varje stadie ska den suga blod från ett värddjur för att kunna vidareutvecklas. Om fästingen får vara ifred, suger den blod i 3-7 dagar på sitt värddjur. Då fästingen suger blod så många gånger, är den en kraftig smittspridare och kan bära på bakteriesjukdomarna Borelia och Granulocytär Analplasmos (tidigare mer känd som ehrlichios).

När fästingens saliv kommer i kontakt med värddjurets blod, sprids de eventuella sjukdomarna. Ju fortare en fästing tas bort, ju mindre riks är det för smittospridning och infektion. Se till att du får bort hela fästingen. Men om någon mundel skulle sitta kvar, så faller de ofta bort av sig själva inom någon dag. Fästingen kan sätta sig på hela kroppen av sitt värddjur, men föredrar platser dör huden är mjukare, sås om i armveck, ljumskar etc. När du har plockat en fästing, se till att ta död på den, så att den inte går vidare till ett annat värddjur. Detta gör du enklast genom att krossa kroppen, eller spola ner den i toaletten. Jag brukar krossa fästingen mellan två stenar när jag plockat dessa från hästarna.

Du kan förebygga fästingangrepp genom att göra det så otrevligt som möjligt för fästingen. Det finns en del medel som kan minska angrepp samt att miljön i hagen kan påverkas. Fästingen trivs i halvhögt gräs och gärna med tillgång till vatten. Vid fuktigt klimat och gärna i skuggiga områden trivs den ännu bättre. Fästingen kan vara aktiv hela året, men har mest aktivitet april till juni samt augusti till september. Det viktigaste är att fästingen har tillgång till vatten. Detta är viktigare än syre. Så riktigt torra somrar och frostiga vintrar tär mycket på fästingen. När det är vinter med mycket snö, har oftast fästingen det väldigt bra under snötäcket, men får betydligt tuffare om det är kallt och frost.

För att undvika att fästingen trivs i din hage, se till att ha kort gräs en bit runt hagen och försök undvik att sly växer upp. Detta gäller även i hagen, men här är det en svårare balansgång, då hästen behöver äta en del av gräset. Men du kan i alla fall hålla gräset kort där det går, ex på bajsställena och där hästarna inte betar.

Det finns även en del preparat som kan användas som fästingen inte gillar. Tänk på att dessa försvagas vid ihållande regn. Här följer ett tips på medel som du kan göra själv, som ska verka speciellt mot fästingar:
Koka 0,5 liter vatten tillsammans med en halv påse timjan. Koka i några minuter. Låt sedan dra över natten. Sila av blandningen samt pressa i saften från en citron. Häll sedan upp vätskan i en sprayflaska och spraya varje gång djuret går ut.
Jag har dock inte testat preparatet själv, men ibland är alla tips värdefulla... Vitlök verkar fästingen inte gilla, så detta kan du pilla i både dig och hästen.

Mygg och andra sommarplågor

Mygg och andra små insekter som finns under sommaren kan ge stora irrationer runt ögon och hos hästens allmäntillstånd. När ögon börjar rinna, kan det vara bra att sätta på en flughuva eller pannband för att hålla insikterna borta och ge hästen lite lugn. Du kan även smörja ögonen med ögonsalva, om ögonen börjar se irriterade ut. Du lägger en lite tunn sträng av salvan under ögonlocket eller i ögonfransarna. Salvan finns receptfritt på apoteket.

I juli börjar bromsarna dyka upp och i augusti kommer stingflugan. Myggen finns under hela sommaren och det samma gäller knotten. Dessa kan motas genom att använda något preparat mot just insekter. Men de är väldigt tuffa små flygare och ger sig inte i första taget.  Jag brukar använda Switch por on till mina hästar, vilket ger ett bra grundskydd. Om det är extra mycket insekter någon dag/kväll brukar jag göra en punktinsats med ett ytterligare preparat.

Som det där lilla extra brukar jag använda mig av ett hemmafixat preparat, som jag tillagar enligt följande: 
0,5 liter äppelcidervinäger, 
1 liter vatten, 
1 hel vitlök, 
1 kryddburk rosmarin. 
Skär vitlöken i små bitar. Blanda allt i en kastrull och låt småkoka i någon timma. Låt detta sedan stå svalt ett dygn. Sila därefter blandningen och späd med ytterligare 1 liter vatten. Häll vätskan på en sprayflaska och spraya när du anser hästen behöver detta. Medlet är även bra att använda till hundar.

Ett annat tips på hemmagjort myggmedel är: Koka ihop Rölleka, rosmarin och olivolja. Låt svalna innan du häller på flaska. Sprayas på djuret vid behov.